Supernatural

Jag lyckades äntligen lura V. att kolla på Supernatural igår. (Hon är löjligt mörkrädd och har därför inte velat kolla på serien.) Hon gillade det. Yes! Jag kommer ihåg i vintras när jag och M. kollade på alla tre säsonger i rad väldigt intensivt under en kort period. Då blev jag lite nervig, jag vågade till exempel inte gå och hämta böcker i vårat magasin på jobbet... Jag kunde liksom se Supernatural avsnittet framför mig: "Bibliotekarie hittas mystiskt död i bokmagasin." Sen när Sam och Dean kommer för att undersöka saken visar det sig att det är någon bitter död bibliotekarie som går igen i magasinet och surnat till för att jag gallrat för mycket böcker. Om ni inte tittat på Supernatural så gör det! Det bästa med serien är att den känns som en enda lång roadtrip genom USA tillsammans med två coola, roliga och snygga killar. En härlig blandning av humor, skräck, populärkultur och rock´n´roll. Det ni!

Snart fotboll med grabbarna

Jag har en stark känsla av att Sverige kommer att förlora. Jag måste antagligen köpa cigaretter så att jag kan lugna mina stackars nerver.

Mansgrisar är vi allihopa, allihopa

Jag gillar Mad Men supermycket och i denna tid där det råder brist på tv-serier är det väldigt skönt att ha en pärla som Mad Men kvar att titta på. Även om serien är bra så stör jag mig såklart på manschauvinisterna som befolkar den. Don behandlar verkligen sin fru som skit och han är urtypen för en mansgris: "Oj, oj, jag kan inte rå för att jag är så mystisk, cool och snygg och att alla kvinnor älskar mig och att jag måste hångla med dem för att göra dem glada." Blä. Jag hoppas innerligt att Dons fru Betty ska inleda ett lesbiskt förhållande med den skilda grannfrun som hon blivit vän med. Det skulle vara väldigt mycket Timmarna i så fall.

Nytt, nytt nytt!

Så, nu har jag fixat lite nytt utseende på den här gamla bortglömda bloggen. Detta för att motivera mig att skriva här igen. Jag försöker inbilla mig att det ska fungera, ta mig inte ut ur min villfarelse.